Jag har full förståelse för pappan som sköt mot ett gäng i Rödeby. Gänget har terroriserat hans familj i flera år, mobbat hans handikappade son, mordhotat familjen och släppt ut deras får. Familjen har under flera år försökt lösa det genom att kontakta polisen, men dom har skitit i det.
Så dyker terroristerna upp beväpnade med påkar på tomten. Familjen har redan plågats mer än vad någon förtjänar, och då inkräktarna är beväpnade finns ingen annan utväg än att skjuta mot gänget. En av ligisterna dör, medan en annan skadas ordentligt.
Jag hoppas verkligen att pappan får gå fri. Han har gjort det enda rätta när vare sig dialog eller polis fungerat. Om han inte hade skjutit hade hela familjen fått ett fortsatt helvete, och ligisterna skulle kunna fortsätta förstöra livet för den handikappade sonen – av den enda anledningen att han var handikappad. Så det handlade om valet mellan sonens liv eller ligisternas. Pappan handlade så som en god far ska göra i denna omänskliga situation.
Om någon ska straffas för skotten är det istället dom ansvariga myndigheterna. Dom poliser och socialtjänstemän som sitter och maskar på jobbet och struntar i när den lilla människan drabbas. Det minsta man kan begära är att alla ansvariga sparkas med omedelbar verkan, och ersätts med nytt kompetent folk, samt att dom ur egen ficka får pröjsa familjen för sveda och värk.
I diktaturer som t ex Nazityskland, Sovjet, Kina under Mao, Burma och Nordkorea var/är det vanligt att dissidenters familjer utsätts för liknande terror från regimtrogna grupper. Liksom i Rödeby lägger polisen i diktaturerna inte två strån i kors för att hjälpa dom utsatta. Under Hitler och Mao Tse-Tung hade en man som fredat sin familj på samma sätt straffats hårt. Låt oss för guds skull hoppas att rättssystemet här fungerar mer humant än i diktaturerna, och att man inser att pappan inte hade något val.
