Visar inlägg med etikett trakasserier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett trakasserier. Visa alla inlägg

fredag, april 04, 2008

Ge 25-åringen i Rödeby anställning!

En 25-årig man gjorde det som polisen och dom sociala myndigheterna var för lata för att göra – han konfronterade ligisterna och försökte sätta stopp för gängets övergrepp mot den plågade familjen. Som tack för att han agerat som en god medborgare hotas han nu av fängelse för misshandel och skadestånd för ”kränkning”.

Jag tycker att 25-åringen bör frias då det inte var han utan gänget som initierade våldet. Dessutom bör polisen ge honom anställning med en ordentlig lön då han uppenbarligen är effektiv. Hans lönepålägg kan gott finansieras med lönesänkningar för dom poliser och tjänstemän som inte gjort sitt jobb.

För övrigt har regeringen varit allt för passiva i frågan. Decennier av ett skrattretande dåligt rättssystem har gjort det möjligt för gäng att bilda stater i staten. Talesättet att ”det är aldrig ens fel att två träter” för förpassas till historiens skräphög och begreppet ”initiering av våld” bör vara en självklar del i rättsmedvetandet och rättspraktik.

torsdag, oktober 11, 2007

Skotten i Rödeby

Jag har full förståelse för pappan som sköt mot ett gäng i Rödeby. Gänget har terroriserat hans familj i flera år, mobbat hans handikappade son, mordhotat familjen och släppt ut deras får. Familjen har under flera år försökt lösa det genom att kontakta polisen, men dom har skitit i det.

Så dyker terroristerna upp beväpnade med påkar på tomten. Familjen har redan plågats mer än vad någon förtjänar, och då inkräktarna är beväpnade finns ingen annan utväg än att skjuta mot gänget. En av ligisterna dör, medan en annan skadas ordentligt.

Jag hoppas verkligen att pappan får gå fri. Han har gjort det enda rätta när vare sig dialog eller polis fungerat. Om han inte hade skjutit hade hela familjen fått ett fortsatt helvete, och ligisterna skulle kunna fortsätta förstöra livet för den handikappade sonen – av den enda anledningen att han var handikappad. Så det handlade om valet mellan sonens liv eller ligisternas. Pappan handlade så som en god far ska göra i denna omänskliga situation.

Om någon ska straffas för skotten är det istället dom ansvariga myndigheterna. Dom poliser och socialtjänstemän som sitter och maskar på jobbet och struntar i när den lilla människan drabbas. Det minsta man kan begära är att alla ansvariga sparkas med omedelbar verkan, och ersätts med nytt kompetent folk, samt att dom ur egen ficka får pröjsa familjen för sveda och värk.

I diktaturer som t ex Nazityskland, Sovjet, Kina under Mao, Burma och Nordkorea var/är det vanligt att dissidenters familjer utsätts för liknande terror från regimtrogna grupper. Liksom i Rödeby lägger polisen i diktaturerna inte två strån i kors för att hjälpa dom utsatta. Under Hitler och Mao Tse-Tung hade en man som fredat sin familj på samma sätt straffats hårt. Låt oss för guds skull hoppas att rättssystemet här fungerar mer humant än i diktaturerna, och att man inser att pappan inte hade något val.