lördag, oktober 11, 2008
Finanskrisen - finns det hopp?
Under IT-krashen föll stockholmsbörsen med ca 70 procent, och trots det överlevde kapitalismen som system. Det kommer alltid att finnas företag som lyckas hantera krisen, tack vare att man tänker på ett annat sätt än dom som tappat mest. Fri kapitalism är precis som orörd natur ett oerhört pluralistiskt system, som har utrymme för dom avvikande element som har rätt förutsättningar för att klara en katastrof. Precis som vissa däggdjursarter överlevde jätteasteroiden som slog ner för 65 miljoner år sedan kan ett företag som specialiserar sig på förnyelsebar energi mycket väl klara peak oil.
Men det finns ett annat, skrämmande scenario. Vid börskraschen 1929 tappade folket tron på den fria marknaden, och totalitära system som kommunism och nationalsocialism fick fotfäste. Hitler kopplade i sin propaganda ihop kapitalism med bl a den hyperinflation som slagit Tyskland i spillror, och skyllde kapitalismen på judarna. Resultatet blev ett av världshistoriens värsta folkmord. Systemet såg individerna som kortlivade och utbytbara byggstenar i det tusenåriga riket, och förnekade deras individuella värde. Hela riket sågs som en sorts organism, där folk som hade fel tankar eller gener kunde elimineras för rikets bästa. Samma idéer om individens underordnade position gentemot kollektivet fanns också i kommunistiska länder. Resultatet var i många fall precis lika vedervärdiga som i nazidiktaturen.
Det sägs ibland i debatten att uppmärksammandet om diktaturernas brott mot mänskligheten är uttjatat. Tvärtom är det viktigt för hela mänsklighetens överlevnad att vi inte glömmer. I synnerhet i dessa kristider.
Krisen har flera orsaker. En viktig anledning är ett dekret i USA om att banker måste bevilja bostadslån till personer med låg kreditvärdighet. Syftet var gott från början, men överbelåning kommer alltid förr eller senare att slå tillbaka. Att banker sålt vidare lånen i snygg förpackning har fördröjt kollapsen och gjort den svårare att förutsäga, med kännbart resultat. En annan anledning är att många investerare förväntat sig att staten kommer att gå in vid en kraftig nedgång. Privatisering av vinsterna och socialisering av förlusterna .
Vi vet inte när vändningen kommer, bara att det kommer. Det kan ta flera år innan börsvärdet når förra sommarens nivå. Rent intuitivt borde vändningen kunna förutsägas matematiskt genom att andraderivatan är positiv medan förstaderivatan fortfarande är negativ. Själva vändningen kan då upplevas som en tids stiltje. Uppgången är i början långsam för att sedan ta fart. Med vid exempelvis IT-krashen var botten turbulent, och uppsvinget gick relativt fort. Efter vändningen följde flera år av uppgång. Möjligheten är god att tjäna pengar om man investerar vid bottenturbulensen eller i början av uppsvinget. Även om man råkar investera vid en spik i turbulensperioden blir avkastningen god på sikt. Men den som investerat sommaren 2007 kommer att få vänta flera år innan man kan räkna med att börsvärdet är återställt. Vill man pricka in botten är intuition och förmåga att avläsa förändringar i framtidsoptimismen lika viktigt som informationsinsamling och matematisk analys.
Vad ska man då investera i? Dom två mest sannolika scenarierna för de närmsta veckorna är fortsatt nergång eller bottenturbulens. Om man inte är lagt åt gamblerhållet rekommenderar jag räntefonder. På längre sikt är förnyelsebar teknik intressant. Ökat klimatmedvetande, peak oil och en amerikansk önskan att slippa vara beroende av Putin, Chavez, Ahmadinejad och Abdullah bin Abdul Aziz kommer att öka efterfrågan på kärnkraft, vindkraft, solkraft, geotermisk energi och annan förnyelsebar teknik. Aktierna kommer troligen att vara billiga ett bra tag framöver.
Bör man sälja aktier nu? Att sälja aktier och aktiefonder efter dessa kraftiga nedgångar är att säkra förlusten. Att sälja i syfte att återinvestera senare i händelse av fortsatt nedgång är nästan lika riskabelt som att nyinvestera i aktier idag.
torsdag, oktober 02, 2008
Swedbank överlevde ekonomiskt attentat
Aftonbladet gav härom året sitt litteraturpris till Sara Stridsberg som är med i Society for Cutting Up Men (SCUM), en organisation som hyllar politiskt motiverade lustmord. Tidningen publicerade en omfattande hatkampanj från EAP mot Olof Palme åren innan palmemordet. Även om attentatsförsöket mot Swedbank berodde på grov oaktsamhet är det en skandal i samma klass som Sara Stridsberg och EAP.
Tack och lov har Swedbank överlevt attentatsförsöket, och Swedbank A-aktien har i skrivande stund stigit med 6.06 procent idag.
tisdag, september 23, 2008
Tjänar verkligen misogyna män mer?
Troligen är en del av förklaringen att en del män som tycker att kvinnan ska stå vid spisen helt enkelt prioriterar jobbet framför familjen, vilket ger fler arbetade timmar. Men skillnaden är onekligen stor, och det är givetvis tråkigt om genuint misogyna män premieras. För jag har svårt att tänka mig att sexister skulle prestera bättre än andra.
Studien bör inte avvisas som feministisk propaganda, utan kan vara ekonomiskt intressant för arbetsgivare. Betalar jag mina anställda efter vad dom verkligen presterar, eller slösar jag pengar på medelmåttiga bromsklossar?
tisdag, augusti 26, 2008
Jag stödjer Barnsjukhuset Martina AB
Jag har inget emot skattefinansierad vård, men heller inget emot privatfinansierad vård. Det viktiga är att vården är någorlunda heltäckande. Ingen drabbas av att någon betalar sin vård privat, tvärtom så avlastas den skattefinansierade vården.
En bra mix mellan offentlig och privat finansiering är enligt mig det bästa. Därför önskar jag Barnsjukhuset Martina lycka till och hoppas på fler entreprenörer i samma anda.
onsdag, juli 30, 2008
Framtidens vård är inget att ora sig över
Även om medellivslängden skulle öka till låt säga 150 år skulle vårdbehovet vara ganska konstant, om man kan räkna med att vårdbehoven och arbetsförmågan vid x% av livslängden är konstant. Dessutom går den tekniska utvecklingen framåt. Räkna med att vi kommer att få mer vård per krona år 2050 än idag.
Tänk dig att du får i uppdrag att raytraca en animering, utföra en simulering av klimatförändringarna eller någon annan ytterst processorkrävande uppgift. Åk tio år tillbaka i tiden och försök utföra samma uppgift. Då hade min pc en Intel Pentium MMX processor på 233 Mhz. I inköp kostade den faktiskt mer än vad min årsgamla pc med Core2duo med 2400 Mhz per kärna kostade. Det hade blivit oerhört dyrt både i inköp och i elförbrukning att införskaffa den datorkraft då som motsvarar en modern dator.
Dessutom gör tillväxten oss rikare. Inte alla samtidigt och inte lika mycket, men det blir iaf hela tiden fler och fler som är rika. En del tror att framtidens rika kommer att kräva dyrare offentlig vård. Med fler rika kommer dock fler att kunna betala sin egen vård, antingen direkt eller via privata försäkringar. Från vänsterkanten brukar man oja sig över att dom rika ”köper sig en gräddfil”, men det dom gör genom att betala privat är att avlasta dom offentliga kostnaderna. Låg- och medelinkomsttagare kommer därmed att ha en större andel av vårdkakan.
Ännu en faktor som talar emot pessimisterna är invandringen. Under överskådlig tid räknar vi med att det kommer att finnas en god efterfrågan hos utlänningar att vilja bosätta sig och arbeta i Sverige.
Så allt talar för att vi även i framtiden inte bara kommer att ha råd med vård åt alla som behöver, utan även kommer att kunna bibehålla en hög kvalitet och samtidigt sänka skatterna. Visst kan en vänsterregering blockera ”gräddfilerna”, och Sverigedemokraterna skulle försöka driva igenom ökad protektionism om dom fick makten. Det skulle vara ett hårt slag mot tillväxten, men vi skulle ändå klara oss pga dom andra kostnadsdämpande faktorerna.
söndag, april 06, 2008
Statligt stöd till utfiskning
Utfiskning beror på att de fiskar upp för mycket fisk, och under den tiden har inte fisken hunnit föröka sig, och då tar fisken slut. Den minskade tillgången har gjort att det trots teknologiska landvinningar krävs upp till tio gånger mer energi per enhet fångad fisk. Utfiskning är med andra ord olönsamt och dyrt. Självklart hade det varit smartare att låta fisken behålla en stabil population, så att energikostnaden per enhet fisk är så låg som möjligt. Och om bestånden ändå skulle minska, så skulle naturliga marknadsmekanismer minska lönsamheten och ge samma ekologiska effekt som ett planerat fiskestopp. När populationen återhämtat sig skulle det återigen vara lönsamt att fiska.
Problemet är det statliga stödet till fisket. När man ger bidrag sätter man marknadens mekanismer ur spel, och man kan bedriva utfiskning, trots att det är oerhört olönsamt. Utfiskningen av världshaven har till stor del kunnat drivas tack vare statligt stöd. Och de som drabbas hårdast av bristen på fisk är givetvis de fattiga länderna.
Om stödet slopades skulle både vi få lägre skatter, fiskebestånden skulle förbättras, och fattiga bönder skulle på sikt kunna få bättre fångster.
onsdag, februari 13, 2008
Vi måste bli energisäkra
Energifrågan är en av de viktigaste frågorna under de närmsta decennierna. Global uppvärmning, oljeproduktionstopp och flera internationella konflikter har direkt med energifrågan att göra. En stabil energiförsörjning är viktig för tillväxt och samhällsfunktioner. Det hjälper inte att ha en suverän sjukvård om det inte finns bränsle att driva den.
Oljan kommer att nå sin produktionstopp inom tio år. Efter det kommer det visserligen fortfarande finnas olja, men produktionen kommer att minska samtidigt som efterfrågan ökar. Om vi inte lyckas bli av med oljeberoendet kommer vi att ha en gigantisk energikris.
Förutom global uppvärmning och sinande tillgångar innebär fossila bränslen att vi är beroende av Putin, Chavez, Ahmadinejad och Abdullah bin Abdul Aziz. Vi måste säkra vår framtida energiförsörjning med att storsatsa på kärnkraft och förnyelsebara bränslen. Om vi kan skapa en stor nettoproduktion av miljövänlig energi kan vi även exportera till länder som skriker efter energi efter oljeproduktionstoppen, vilket kan skapa intäkter som möjliggör stora skattesänkningar.
Utvecklingen av högteknologisk miljövänlig energi kommer att kräva kompetens av världsklass. Det får vi inte om den svenska skolan är stökig och eleverna mobbar varandra. I en trygg skola kommer framtidens Einstein, Newton och Tesla att växa fram, medan en mobbningsskola kommer att generera framtidens Hitler, Mugabe och Than Shwe.
torsdag, november 01, 2007
Ny IT-bubbla oundviklig
Domännamnsspekulationer på väg att skapa en ny IT-bubbla. Webbplatser som saknar eget innehåll och istället är fulla med annonser drar in storkovan till sina ägare. Det är inte ovanligt att en person som driver flera sådana sajter drar in sexsiffriga belopp i månaden. För en webbentreprenör idag är det i princip omöjligt att få tag på ett lämpligt domännamn till ett projekt, och att köpa loss dom från domännamnsspekulanterna kan kosta miljontals kronor.
I och med att spekulanterna inte producerar något av värde är situationen av klassisk bubbelkaraktär. Hur mycket är tusen gånger noll värt?
Vinsterna kommer dels från annonsörer och dels från försäljning av själva domännamnet. Vi kan inte räkna med att Google och andra annonsjättar kommer att vara villiga att pumpa in pengar i bubblan för all evighet. Förr eller senare kommer bubblan att spricka, och miljontals domännamn kommer att bli värdelösa.
