Försvarsmakten främsta funktion i fredstid är att försvara viktiga samhällsfunktioner. Kollektivtrafik i stadsmiljö är en sådan viktig funktion, då det är ett miljövänligt och platseffektivt transportmedel. Många använder buss och tåg för att ta sig till jobbet och hälsa på sina nära och kära.
Därför är det tragiskt att våldsbenägna gäng attackerar bussar med stenar. Det är inte vanlig brottslighet – det är terrorism och ett angrepp på kollektivtrafik som samhällsfunktion. När busschaufförerna i praktiken hotas till livet när dom gör sitt jobb är det klart som korvspad att det blir strejk. Handlar om sund självbevarelsedrift.
Dom som har råd kommer att åka bil i stället, med dom miljö- och kapacitetsproblem som en massiv ökning av biltrafik i stadsmiljö innebär. Dom som drabbas värst är självklart dom som bor i dom angripna områdena och som inte har råd eller möjlighet att åka bil.
I ett sånt läge tycker jag att det är lämpligt att sätta in hemvärnet. Staten har en skyldighet att ge sina medborgare trygghet, och det gäller även fattiga arbetare från utsatta områden. Ett angrepp på vitala samhällsfunktioner är ett angrepp på samhället, och då bör militära resurser finnas tillgängliga.
Sedan tragedin i Ådalen finns det ett visst motstånd mot att sätta in militären. Självfallet har militären inget att göra i en konflikt mellan arbetsmarknadens parter.
Det finns andra tillfällen då militären bör finnas till hands. Exempelvis händer det nu och då att JAS-plan upptäcker att fartyg dumpar avfall och olja i Östersjön. Men eftersom militären inte får assistera polisen kan inte miljöbovarna lagföras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar