Pedofilen Mugabe

Tänk dig en pedofil som mördar ett barn på det dagis han jobbar på. Oavsett politisk hemvist skulle i princip alla kräva ett hårt straff, och definitivt inte acceptera att han jobbade kvar. Tänk dig vidare att han mördar ett dussin, och att han utsätter flera barngrupper för avsiktlig undernäring. Han utser en grupp barn som sina underhuggare, och låter dom hänsynslöst mobba andra barn. Föräldrar och myndigheter som ifrågasätter hans metoder anklagas för att gå konkurrenternas ärenden. Nu skulle troligen även många hardcore-motståndare till dödsstraff kunna tänka sig att personligen förgifta svinet med arsenik, så att han fick plågas ihjäl.

Men om vi ökar pedofilens ondska ytterligare några storleksordningar händer plötsligt något. Nu sitter han som diktator i Zimbabwe och utsätter sitt folk för fruktansvärda grymheter. Men nu skyddas han av den heliga folkrätten. Trots att hans vansinniga ekonomiska politik försatt ett tidigare relativt rikt land i extrem fattigdom och att han bedriver folkmord får han sitta kvar. Motståndare i det sk valet fängslas och torteras.

Jag förespråkar ett militärt ingripande från omvärlden. Det bästa vore naturligtvis om någon agent kunde preparera hans mat med arsenik, men även vid en regelrätt invasion skulle några tusen döda och skadade i strider väga lätt mot dom miljoner som kommer att dö om han får sitta kvar.

FRA och hur vi undviker liknande tragedier i framtiden

Efter att FRA-lagen röstats igenom har vi lärt oss den hårda vägen hur allvarliga svagheterna är i vårt personvalssystem. Vi bör dock lära oss av misstaget och åtgärda bristerna omedelbart. Dom främsta problemen är dels den höga tröskeln på åtta procent av Partiets röster och dels att man inte får välja att skriva dit politiker som råkar befinna sig i ”fel” region.

Säg att jag vill rösta på folkpartisten Camilla Lindberg som röstade mot FRA, men att jag råkar bo i en region där hon inte står med på listan.

Det enda självklara är nu att vi slopar 8%-spärren (eventuellt sänker den till låt säga 0.3%) och tillåter att man kryssar in politiker utanför den lokala listan.

Total enighet under ett parti eller en junta hör hemma i länder som Folkrepubliken Burma och har inget i en modern demokrati att göra.

FRA – för juntans vänner

Den 17 juni röstar riksdagen om Försvarets Radioanstalt, FRA, ska ha rätt att övervaka befolkningens internettrafik. Så som det ser ut nu kommer det att bli en blockfråga, och det vi får hoppas på är att fyra politiker på den borgerliga sidan har civilkurage nog att rösta mot partiet.

Övervakning har dock inget med högervänster-axeln att göra, utan är avhängigt den andra politiska axeln – frihetlig kontra auktoritär. Nationaldemokraterna är ett exempel på ett parti som har en auktoritär ideologi. Folkrepubliken Burma och Nordkorea är internationella exempel på auktoritär vänster. Pinochet är ett klassiskt exempel på auktoritär höger. Vill verkligen de borgerliga partierna – där bland annat Centern och Folkpartiet säger sig värdesätta den personliga integriteten – sälla sig till det auktoritära fältet?

Visst, det påstås att övervakningsinformationen från FRA inte kommer att missbrukas. Även om det hypotetiskt skulle stämma för nuvarande regering så kan vi inte veta vad nästa regering kommer att använda informationen till. Regeringens komposition kommer att ändras, valet 2010 kan förloras. Och du vill inte veta vad ett parti som Nationaldemokraterna skulle kunna göra med informationen om dom kom i regeringsställning…

Jag är inte ett dugg förvånad om vänsterextremister som hyllar Castro och juntan i Burma röstar ja, inte heller högerextremister som gillar Pinochet och vill förbjuda fackföreningar. Men alla som förespråkar frihet – oavsett om dom är höger eller vänster, bör rösta nej.

Blir vi dummare?

Enligt flera rapporter är vår genomsnittliga intelligens på väg ner. Efter att ha ökat med ca 15 poäng från 1950 till 2000 har den nu minskat med några poäng.

Märk väl att det gäller genomsnittet, det är inte så att vi tappat x procent rakt av.

Först några vanliga förklaringar som jag är skeptisk till:

Miljögifter. Koncentrationen av miljögifter i västvärlden är idag lägre än under industrialismens ungdom. Modern teknik och utsläppsregleringar har minskat utsläppen av en rad hälsoskadliga ämnen.

Politisk korrekthet. Möjligheten för självständigt tänkande individer att sprida sina analyser har aldrig varit bättre än idag.

Mobilstrålning, chemtrails, NWO och liknande paranoida idéer.

Några mer troliga förklaringar, vissa är dock bara applicerbara på begränsade områden:

Social missanpassning till informationssamhället. Det sägs att man idag får mer information på en dag än vad man under medeltiden fick under sin livstid. För så lite som 20 år sedan fanns bara den musik som låg på topplistan. För nyheter var man hänvisad till statstelevisionen…
Med andra ord är det orealistiskt att ha koll på ”allt”, oavsett hur mainstream det är. Om man fokuserar på det man tycker att är intressant och har nytta av är informationssamhället en guldgruva. Men om man har en fossil inställning om att ”jag ska ha koll på allt som alla andra har koll på för att vara med” så blir man fort lost.

Flumskolan. Vetgirighet i unga år är grunden till en högpresterande hjärna. Att motverka barns naturliga vetgirighet är att ödelägga deras framtida utveckling och kan moraliskt sett jämföras med pedofili.

Dikterade känslor. TV-program som t ex Vänner där producenterna bestämmer när man får skratta.

”Okunnighet är styrka”. Den kunskapsfientliga syn som finns i vissa sociala miljöer. En trolig förklaring till att pojkar har sämre medelbetyg i skolan än flickor.

Ökat sockerintag. För mycket socker kan försämra inlärningskapaciteten

Det mesta är med andra ord sådant som Du som individ kan välja. Du kan välja bort kunskapsfientliga sociala miljöer, du kan byta kanal vid pålagda skratt och du kan låta vetgirigheten flöda. Kanske lite knepigt i vissa sammanhang, men det är ingenting mot de problem som totalitarism och miljöförstöring medför för individen.